Detta hände också 1948

Den 21 januari 1948 betalades de första barnbidragen ut – 325 kronor i kvartalet.

Martin Lundström blev Guld-Martin med svenska folket efter sin seger på 18 km vid OS i S:t Moritz 1948. Martin åkte även sista sträckan i det vinnande svenska stafettlaget.

Nyströms karosserifabrik introducerade världens första fribärande stålplåtshytt 1948.

1948 började Umeå Nya Skidfabrik i stadsdelen Amerika leverera limmade skidor av märket Umex.

Den 22 april 1948 presenterade Byggnadsstyrelsen ett förslag om en ny byggnad för Länsstyrelsens räkning. Kostnaderna för bygget beräknades till 2,6 miljoner kronor.

I maj 1948 började Pörtö sin färjetrafik över Kvarken.

Den 1 juli 1948 fick svenska poliser tillåtelse att föra samtal med medborgarna. Tidigare hade de bara tillåtelse att svara på tilltal.

1948 tog rektor Nils Eriksson och hans hustru Ingrid Brynolf initiativ till det som senare blev Vetenskapliga biblioteket.

Vid sommar-olympiaden i London 1948 vann Arne Åhman guldet i tresteg – Nordingrå-grabben som sedan blev lärare i Umeå.

Vid OS i London vann Sverige även fotbollsguldet – bl a med tre bröder Nordahl i laget.

OS-guld ingick även K4-ryttaren Gehnäll Persson i det dressyrlag som vann guldet. Det svenska laget diskades dock, eftersom Gehnäll Persson var fanjunkare och inte officer, vilken OS-reglerna krävde.

I september 1948 kom det första numret av serietidningen Kalle Anka ut.

Den 15 oktober 1948 invigdes Västerbottens-Kurirens nya press, som spottade ut 34.000 tidningar i timmen.

1948 tilldelades Hörnefors-sonen Bertil Nordahl Guldbollen som Sveriges bästa fotbollsspelare.



Kaffe med dopp på De Gamlas Fest 1948. Naima Svedberg till höger.



Den 4 juli 1948 arrangerades De Gamlas Fest för andra gången i Umeå. Precis som året innan bjöd programmet på lättsam underhållning och trivsam samvaro över en kopp kaffe.

I 20:s musikkår under ledning av Sten Sörholm bjöd på pampig musik. Umeå Sångarförbund under ledning av Thure Melander uppträdde också, liksom folkskoläraren Harald Dahlberg, som sjöng och spelade på sin luta. Så rubriken från Västerbottens Folkblad hade säkert fog för sig. Klicka på den om du vill läsa hela reportaget.

Elsa Asplund läste upp Georg Bergfors dråpliga historia om vad man bör tänka på när man går till prästen för att gifta sig. Då var det inte bara herrskapet Naima och Albert Svedberg som spärrade upp öronen för Umebladets fotograf.

Hemmansägare J. Johansson, tullöversyningsmannen J.R.Hansson med fru och fanjunkare G.W. Åström tycks också ha en del att snacka om.

För många handlade nog De Gamlas Fest
framför allt om att ha något att snacka om och någon att snacka med.

Olga Leion från Umeå, som även var med på den första festen året innan uttryckte sig så här:
– Underhållningen spelar inte så stor roll. Roligast är i alla fall att få träffa så många gamla bekanta på en och samma gång.

Tacktalet efter festen 1948 hölls av fanjunkaren J.H. Sundström från Ytterhiske, som berättade om förhållandena förr i tiden, då de gamla ofta fick flytta från gård till gård om det inte ville bli inhysta på ett fattighus. Han tackade också stadens representant på De Gamlas Fest, kamrer Bernhard Bäckman, för allt gott som staden gjort. Han nämnde särskilt gatorna(!) i staden.

Fanjunkare Sundström hade själv i sin ungdom varit med och dragit upp en häst som gått ner sig på Storgatan. Han var en kraftkarl redan då.
– Jag gillar förresten inte att jämt få höra att vi är så gamla, sa fanjunkarn, något som Umebladet tog till sig när rubriken sattes efter festen.


Lokaltidningarna snappade även upp vad andra åldermän tyckte och tänkte:
– De har nog roligt, sa gentlemannen J.P Jonsson när han betraktade Grisbacka Folkdanslags uppvisning.
– Själv är jag ingen bra dansör. När jag var ung söps det så mycket på dansbanorna. Mycket mer än nu, sa J.P Johansson.


En kvartett på De Gamlas Fest 1948. På Västerbottens-Kurirens bilder syns fabrikör J.A. Wigren och fru Amanda Appelqvist i mitten. Vad herrarna på flankerna heter vet vi inte. Om du vet får du gärna tala om det!