JUBILEUMSFRÅGOR

När Umeå universitet fyllde 40 år den 17 september 2005 arrangerades bl a en tipspromenad med mer eller mindre kluriga frågor.

Här följer de rätta svaren markerade med rött. Därefter följer en personlig kommentar till varje fråga.


FRÅGA 1.
Kampen för att få Norrlands första universitet var hård. Bland annat ägnade sig de konkurrerande städerna åt räkneövningar för att meritera sig. Vad räknade de?

1. Antalet studentexamina i stan
X. Antalet böcker i stan
2. Antalet lektorer på läroverket i stan


Kommentar: Som ett led i kampen för att få Norrlands universitet, var även kampen om det s k femte exemplaret viktig. Den stad som skulle få det femte pliktexemplaret av allt svenskt tryck skulle också få det framtida universitetet, insåg alla...

Östersund tyckte sig vara den mest lämpade stan för boklig lärdom. Där fanns redan 93000 band att jämföra med Umeå som – enligt östersundarna – bara hade 33600 böcker.

Det bet inte på Umeås riksdagsman Gösta Skoglund. Han satte sig därför ner och ringde till varenda beslutsfattare i stan, han bad dem kort och gott räkna igenom bokbeståndet. Skoglund gjorde även klart att – i den händelse det skulle räknas fel – så skulle det räknas fel åt rätt håll...

Men hur mycket makthavarna i Umeå än skarvade, var stans bokbestånd inte ens i närheten av Östersunds. Med tanke på allt som brann upp redan vid stadsbranden 1888, var det kanske inte så konstigt...

Trots bokbristen hamnade ändå det femte exemplaret i Umeå. Sommaren 1951 rullade en järnvägsvagn fullproppad med böcker in i stan för att sedan lagras på museet.

 

FRÅGA 2.
Umeå universitets logotyp har sitt ursprung i den rektorskedja som utformades av silversmeden Sigurd Persson. De tre renarna är hämtade från Umeå stads vapen. Med vad ska triangeln och fyrkanten associera till?

1. Ladorna på universitetsområdet
X. Det gyllene snittets proportionalitet
2. Den matematiska termen reguladetri

Kommentar:
Silversmeden Sigurd Persson tog starkt intryck av det Umeå han såg från luften på 60-talet. Den glittrande älven med sina timmerstockar och universitetsområdet med sina små lador gav inspiration till det som senare skulle bli rektorskedja och logotyp.

Rektorskedjans bröstplatta är gjord av svensk granit hämtad från universitetsområdet.



FRÅGA 3.
En av Umeås allra pampigaste akademiska högtider ägde rum den 13 september 1958. Då invigdes Tandläkarhögskolan i Stadskyrkan. På kvällen bjöds det på bankett i Sporthallen, där 804 galaklädda gäster lät sig väl smaka av västerbottniska delikatesser. Till den goda maten serverades många goda drycker. Hur många glas dukades det upp till varje bankettgäst?

1. 4
X. 8
2. 12



Kommentar:
Sävargårdens berömda matmamma Sigrid Holmström höll i trådarna, när det bjöds på bankett i Sporthallen efter Tandläkarhögskolans invigning 1958.
– Hon var som man föreställer sig en fältherre under 30-åriga kriget, har dåvarande museichefen Gunnar Westin berättat.

Till den goda mat som bjöds behövdes åtta glas! Det serverades bl a sherry, rödvin, portvin, sherry igen, likör och grogg och en hel del annat – även Pommac!

Festligheterna fick oanade konsekvenser. Toaletterna på den då nybyggda Sporthallen var inte dimensionerade för så många samtidiga matgäster. Kön till bekvämlighetsinrättningen blev mycket lång! Just den höstkvällen tvingades därför väldigt många frackklädda herrar göra nödvändiga ärenden till tallarna i skogsbacken upp mot museet...


Sporthallen var akademisk arena 1958.


FRÅGA 4.
Universitetsdammen har många gånger haft en tendens att växa igen. I kampen mot växtligheten i dammen har en och annan ovanlig metod använts.

1. Bekämpningsmedlet hormoslyr
X. Inplanterade karpar
2. Asfalterat bottenskikt

Kommentar:
I ett försök att få buxt med växtligheten i universitetsdammen planterades växtätande karpar in på 80-talet.

Trots matfriska karpar – det sas att de stoppade i sig flera kilo växtlighet för att växa någon enstaka centimeter – gav fiskinitiativet inget synbart resultat. Universitetsdammen fortsatte växa igen...

Karparna misslyckades med andra ord – en del av dem lyckades faktiskt smita från sitt uppdrag. De som rymde från universitetsdammen dök istället upp(?) i lasarettsdammen!

 

FRÅGA 5.
Kulvertarna under universitets- och lasarettsområdet lär numera vara över 1 mil långa. Att trafiken där är omfattande vet alla som "gått under jorden". Men alla kanske inte vet att kulvertarna på 60-talet också användes för idrottsutövning. Vilken idrott ägnade sig några få utvalda åt?

1. Skytte
X. Cykel
2. Löpning


Kommentar:
Det sinnrika kulvertsystemet på universitets- och lasarettsområdet har använts till mycket – och kostat en hel del! Det ursprungliga kulvertsystemet lär ha kostat 15 miljoner kronor.

När IFK Umeå på 60-talet var en av landets främsta löparklubbar, användes kulvertarna även för löpträning mitt i smällkalla vintern.

Det gick bra ända tills intressena kolliderade – en löpare rammade en sjukhussäng! Då fick löparna ta steget ut i friska luften igen. Fast så frisk var den inte alltid – löparna tränade också i K 4:s ridhus på den tiden.


 

FRÅGA 6.
När kung Gustav VI Adolf reste till Umeå 1965 för att inviga universitetet tog han tåget. Föga anade kungen att stans järnvägsstation några års senare skulle bli akademisk undervisningslokal. Vilka har hållit till där?

1. De blivande barnavårdslärarna
X. De blivande textillärarna
2. De blivande hushållslärarna


Kommentar:
Det mesta vid Umeå universitet har i alla tider kretsat kring campus – men många institutioner har trots det haft tak över huvudet på annat håll.

I början av 80-talet bedrevs akademiska studier i 18 olika lokaler runt om i stan. Några exempel: de blivande textillärarna hade sin vävstuga på andra våningen i järnvägsstationen, de blivande barnavårdslärarna hade lokaler i Gula Villan som förut fanns där tunneln under järnvägen nu kommer upp. Och minns vi inte alldeles fel höll teckningslärarna på den tiden till på andra sidan stationen, i den byggnad där Sport & Motion nu finns...

Då var det något av en universitetsfilial nere vid Järnvägstorget, även om högskolekansliet för länge sedan hade lämnat Rådhusesplanaden 17 D.

 



FRÅGA 7.

Studenterna i Umeå har haft många olika kårlokaler – även källaren tillhörande Lars Färgares Gård på Gammlia har haft den äran. Det var så bråttom att anordna en studentfest att betonggolvet inte ens hade torkat när studenterna trädde in. Fotspåren i golvet fick studenterna att möblera sin lokal som om det vore någonting annat än en kårlokal.

1. En guldgruva
X. En jordhåla
2. En vikingahall

Kommentar: 1958 flyttades Hermansonska gården från sin ursprungliga plats nere vid Tegsbron till Gammlia-området. Då bytte den också namn till Lars Färgares. Det sas då uttryckligen ifrån att gården enbart skulle heta Lars Färgares – inte Lars Färgares Gård! Namngivarna nöjde sig med den genitiva s-formen eftersom den var så inarbetad i stan – i Umeå fanns ju redan Utterströms, Bäcklunds, Danielssons, Thorslunds och Ivar Erikssons...

Någon bra kårlokal fanns det däremot inte 1958. Och på hösten 1958 väntades en stor samling studenter till stan för diverse festligheter. Dåvarande museichefen Gunnar Westin – som själv var synnerligen studentikos – blev studenternas räddare i nöden. Han öppnade dörrarna till källarvåningen på Lars Färgares – men eftersom betonggolvet inte ens hade torkat när de första studenterna trädde in, tvingades man ändra sina planer... den blivande kårlokalen såg inte längre ut som en kårlokal. Det ojämna golvet och en del andra skavanker, tvingade studenterna att – påhejade av museichefen – skapa sig en vikingahall.


Hermansonska gården skymtar till höger, den stod där Thulehuset nu står. När Hermansonska gården flyttades till Gammlia fick den namnet Lars Färgares.



FRÅGA 8.
Universitets förste rektor Lars-Gunnar Larsson var på väg att lämna Umeå redan efter ett år i stan. Då fick han ett gott råd av lasarettsläkaren, politikern och redaktören Per Gordon Lundgren. Vad sa Lundgren?

1. Skaffa dig den utrustning du behöver,
sedan får du en egen klinik

X. Ring för Guds skull Gösta Skoglund,
han löser alla problem här i stan
2. Skriv några rader i min tidning Umebladet


Kommentar:
När Lars-Gunnar Larsson kom till Umeå hade han ingen aning om vad som komma skulle. Några planer på att bli det blivande universitetets första rektor hade han definitivt inte...

Däremot hade han långt gångna planer att lämna Umeå redan efter något år. Utan en fungerande klinik på sjukhuset tyckte sig Lars-Gunnar Larsson arbeta i motvind. En ny tjänst i Lund hägrade också...

Lars-Gunnar Larsson sa vad han tyckte om sin situation till lasarettsläkaren P.G. Lundgren – som också vurmade för ett universitet i stan.
– Skaffa dig all den utrustning du behöver, när du väl har fått dina apparater måste det byggas ett hus till din klinik, sa P.G. Lundgren.

Lars-Gunnar Larsson tog Lundgrens ord till sig. Tämligen omgående hade han skaffat en betatron i miljonklassen. Sedan dröjde det inte länge förrän han hade en fungerande klinik...

 

FRÅGA 9.
Att bygga universitet kostar pengar. Och hur än Umeås entusiaster räknade på 50-talet blev det dyrast att bygga nytt i Umeå – ända tills Gösta Skoglund fick en briljant idé. Vilken?

1. Vi lägger ner tre kliniker på lasarettet
och ger på så sätt plats åt akademikerna
X. Vi låter Landstinget stå för hela byggkostnaden
2. Vi bygger på lasarettet med tre våningar till


Kommentar:
Det akademiska Umeå bestod på den tiden av medicinare och odontologer. Att bygga nya hus till dem var dyrt, att bygga på tre våningar på lasarettets ena flygel var betydligt billigare.

Ett osäkerhetsmoment fanns dock – skulle lasarettsgrunden tåla den stora påbyggnaden!? Gösta Skoglund berättade på sin tid att byggnadsingenjören Carl Lindström ägnade en hel natt åt att försöka beräkna hur mycket lasarettsgrunden tålde.

Idag vet vi att den tålde en hel del. De tre nya våningarna la i själva verket grunden till Umeå universitet.


Lasarettet har börjat växa, men ännu har flygeln vid skorstenen inte fått sin betydelsefulla påbyggnad. Universitetsområdet i bakgrunden är fortfarande åkermark.


FRÅGA 10.
Norra Skenet har blivit något av en symbol för Umeå universitet. När det restes 1969 var det ett av Ernst Nordins allra första offentliga konstverk.
Idag har Ernst Nordin slagit mynt av sitt konstnärskunnande på många områden. Vissa av hans skapelser berör svenska folket mer än andra. Vad har Ernst Nordin också gjort?

1. Föreningssparbankens logotyp
X. Microsofts originalmus
2. Den svenska enkronan


Kommentar: Ernst Nordin har – förutom Norra Skenet – gjort många mynt och medaljer. Enkronan från 2001 bär hans design, det gör även tiokronan från samma år.


 

Lennart Forsberg
17 september 2005